En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering riktad till allmänheten, med utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
De kännetecknas av aktualitet och brett innehåll. I Sverige har dagstidningar en lång tradition och spelar en viktig roll i samhällsdebatten.
Definitionen bygger på kriterier som periodicitet och universalitet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhällsområden. |
- Enligt Wikipedia definieras dagstidning som skrift med dagspresskaraktär och minst ett nummer per vecka.
- Sedan 1800-talet präglas dagstidningen av fyra kärnkriterier.
- Internationellt krävs ofta utgivning minst två gånger per vecka, enligt samma källa.
- Svenska lag inkluderar löpsedel och bilaga i definitionen.
- Många tidningar övergår från broadsheet till tabloidformat.
- Sverige har cirka 150 dagstidningar idag.
- Upplagor förblir höga trots digital konkurrens.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Format broadsheet | 600 mm x 380 mm | Wikipedia |
| Sexdagarsutgivning | Sex dagar i veckan | Wikipedia |
| Sjudagarsutgivning | Alla dagar | Wikipedia |
| Aftonbladet (2006) | 416 500 exemplar | Wikipedia |
| Expressen etc. (2006) | 326 000 exemplar | Wikipedia |
| Ordet belagt | 1780 | Wiktionary |
| Första tidning | 1645 | Svenska dagstidningar |
| Antal idag | Cirka 150 | Språktidningen |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
I svensk lagstiftning är dagstidning en skrift med allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär. Den kräver reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning och minst ett nummer per vecka, inklusive löpsedel och bilaga, enligt NE.
Svensk vs internationell definition
Internationellt klassas tidningar med minst två utgivningar per vecka som dagstidningar. Tidningar med längre intervall kan ändå räknas i vissa sammanhang.
Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet har präglat dagstidningen sedan 1800-talet.
Utgivning och format
Dagstidningar utkommer ofta flera gånger per vecka. Sexdagarsutgivning täcker sex dagar, sjudagarsutgivning alla dagar. Traditionellt broadsheet-format används för seriösa tidningar, men tabloid växer.
Hur ser historien ut för svenska dagstidningar?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Pressen växte under 1700- och 1800-talen och påverkade demokratiseringen.
Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk) sålde 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal) nådde 326 000.
Historik över svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första, senare Post- och Inrikes Tidningar. Källa: Wikipedia.
- 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första med daglig utgivning.
- 1863: Göteborgs-Posten startar.
- 1864: Dagens Nyheter grundas.
- 1867: Helsingborgs Dagblad kommer ut.
- 2000-talet: Cirka 150 dagstidningar kvar trots TV och internet. Källa: Språktidningen.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort |
|---|---|
| Definition i svensk lag: Minst ett nummer per vecka. | Aktuella exakta upplagor efter 2006. |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Exakt antal dagstidningar idag (cirka 150). |
| Historia från 1645. | Framtida formatövergångar. |
| Ordet belagt 1780. | Internationella variationer i detalj. |
Vad betyder ordet dagstidning?
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och syftar på tidning med daglig eller regelbunden nyhetsförmedling. Hyponymer är morgontidning och kvällstidning, enligt Wiktionary.
Tidning
kommer från fornsvenska tidhning
eller tidende
, som betyder nyhet eller underrättelse, enligt Janolof Bengtsson. På engelska heter det daily newspaper.
Källor till information om dagstidning
Dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.
Fyra kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning om dagstidningen
Dagstidningen är en central medieform i Sverige med rötter i 1600-talet, definierad av regelbunden nyhetsförmedling och bredd. Trots utmaningar behåller den stark ställning.
Vad krävs för att kallas dagstidning i Sverige?
Regelbundet minst ett nummer per vecka med nyhetsfokus och löpsedel.
Vilket är det äldsta svenska exemplet?
Ordinari Post Tijdender från 1645.
Vad är broadsheet?
Traditionellt format 600 mm x 380 mm för seriösa tidningar.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150 idag.
Vad betyder tidning etymologiskt?
Från fornsvenska för nyhet eller underrättelse.
Vilka var största 2006?
Aftonbladet och Expressen med över 300 000 exemplar vardagar.
Engelsk översättning?
Daily newspaper. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Författare
Missa inte
Atlético Madrid Mot Inter – Avgörande Seger i Champions
Rollistan i John Wick 4 – Framstående Cast och Ny Dynamik
Kan man prata med någon på Hallon? – Kontaktvägar och förklaring
Olycka Väg 25 Idag – Halkolycka Kronoberg, Två till Sjukhus
The Man in the High Castle – TV-analys och Insikter
Vart kan man se Skam? Streama lagligt på SVT Play och NRK
